Spelande har m?nga sidor. Det kan vara en rolig form av underh?llning, samtidigt som det ocks? kan utvecklas till ett allvarligt beroende. En del personer kan ha ett avslappnat och sunt f?rh?llande till det, medan andra riskerar att bli hoppl?st beroende och of?rm?gna att sluta.

I den h?r artikeln utforskar vi spelandets beroendeframkallande natur, vad som f?r ett spelberoende att utvecklas, och varf?r vissa m?nniskor l?per st?rre risk att drabbas av det ?n andra.

Inneh?ll:

• Typer av spelare
• Handlar det om pengar?
• Orsaker till spelmissbruk
• Hur speldesign bidrar till spelberoende

Spelartyper och risken att utveckla ett spelmissbruk

Varf?r kan vissa m?nniskor njuta av spelande som en ofarlig form av underh?llning, medan det f?r andra utvecklas till ett farligt beroende? Det h?r kan delvis f?rklaras av det faktum att olika m?nniskor upplever spelande p? olika s?tt. Psykiatrikern Robert L. Custer, en av pionj?rerna bakom behandlingar f?r spelmissbruk, identifierade sex typer av spelare.

1. Professionella spelare
2. Antisociala/kriminella spelare
3. Tillf?lliga sociala spelare
4. Seri?sa sociala spelare
5. Sociala flyktspelare
6. Patologiska spelare

Varje grupp har sina egna sk?l att spela, vilket direkt p?verkar sannolikheten f?r att en person ska utveckla ett spelberoende.

1. Professionella spelare

Professionella spelare ser inte p? spelande som n?got de g?r f?r sitt h?ga n?jes skull. Spelande ?r deras yrke och deras huvudsakliga f?rs?rjning. Den h?r typen av spelare st?ter man s?llan p? i casinospel p? n?tet eftersom man i dessa spel spelar mot huset och spelen ?r konfigurerade f?r att gynna casinot och ge det en f?rdel. Spelare som professionellt missbrukar casinobonusar eller r?knar kort i blackjack skulle emellertid kunna vara en relevant subkategori till den professionella spelartypen.

Professionella spelare l?per l?g risk att utveckla ett spelberoende. De spelar p? ett logiskt och systematiskt s?tt med en tydlig plan och strategi. Deras bevekelsegrunder f?r att spela skiljer sig ocks? v?ldigt mycket fr?n det som driver tillf?lliga spelare.

2. Antisociala/kriminella spelare

Ungef?r som professionella spelare ser antisociala/kriminella spelare p? spelande som ett s?tt att tj?na pengar. Men till skillnad fr?n deras professionella motsvarigheter, tenderar dessa spelare att anv?nda olagliga metoder f?r att vinna pengar. De h?r spelarna letar efter s?tt att f? en f?rdel gentemot huset och ?r inte fr?mmande f?r att bryta mot lagen i syfte att uppn? detta m?l. De anv?nder metoder som matchfixning i sportbetting, m?rkta kort i bordsspel osv.

Antisociala/kriminella spelare utvecklar vanligen inte n?got spelberoende. Men de kan anv?nda spelberoende som en urs?kt om deras illegala aktiviteter f?rs?tter dem i en problematisk situation.

3. Tillf?lliga sociala spelare

Tillf?lliga sociala spelare ser p? spelande som en form av underh?llning. De deltar ofta i spelrelaterade aktiviteter med sina v?nner som ett s?tt att umg?s, distrahera sig sj?lva fr?n vardagslivet och koppla av.

Spelande har ingen tydligt negativ inverkan p? den h?r typen av spelare. Deras familjer, sociala liv och arbetsliv p?verkas i stort sett inte alls av det h?r tidsf?rdrivet. I j?mf?relse med andra typer av spelare, har tillf?lliga sociala spelare en balanserad och sund attityd till spelande.

4. Seri?sa sociala spelare

Som framg?r av namnet p? den h?r spelartypen, ?r seri?sa sociala spelare i stor utstr?ckning besl?ktade med sina "icke-seri?sa" tillf?lliga motsvarigheter, men med skillnaden att de ?r mycket mer h?ngivna. Spelande ?r en av de vanligaste typerna av underh?llning och ett av de allra vanligaste s?tten f?r seri?sa sociala spelare att f?rdriva tiden p?. Men med detta sagt, ligger spelandet ?nd? l?gre p? prioriteringslistan ?n familj, v?nner, karri?r osv. De kan kontrollera sina spelvanor.

5. Sociala flyktspelare

Medan tillf?lliga och sociala spelare spelar f?r n?jes skull, anv?nder sociala flyktspelare spelande som ett s?tt att blockera negativa aspekter av sina liv. Detta kan r?ra sig om vad som helst, inklusive k?nslor av tristess, ensamhet, ilska eller depression. Om en spelares mentala tillst?nd f?rv?rras, samtidigt som spelaren saknar ett sunt s?tt att hantera dessa negativa tankar och k?nslor, kommer hans eller hennes spelvanor troligen ocks? att f?rv?rras. I v?rsta fall kan detta utvecklas till ett beroende.

6. Patologiska spelare

Patologiska spelare (?ven omn?mnda som problemspelare eller spelmissbrukare) har inte l?ngre n?gon kontroll ?ver sina spelvanor. Spelandet ?r det viktigaste i deras liv, och de ?r villiga att betala vilket pris som helst och offra allt f?r att spela ?nnu mer. Spelande har en extremt negativ effekt p? dem.

I artikelns f?ljande avsnitt ska vi fokusera s?rskilt p? den h?r typen av spelare – patologiska spelare, problemspelare, spelberoende eller spelmissbrukare.

Handlar det bara om pengarna?

Det korta svaret ?r nej. N?r man f?rst b?rjade forska kring spelberoende, h?vdade vissa att pengar kunde vara den prim?ra drivkraften f?r en problemspelare. Med tiden skulle dock olika studier visa att s? inte alls var fallet. Och uppfattningen att spelberoende m?nniskor ?r besatta av en vision om enorma rikedomar och en utsv?vande livsstil, ?r inte bara helt felaktig utan ocks? skadlig.

Det betyder inte att pengar inte spelar en v?ldigt viktig roll i livet f?r n?gon med problematiska spelvanor, men d?rmed inte sagt att det ?r k?llan till hans eller hennes olyckliga beroende. Vi tar upp orsakerna bakom spelberoende i f?ljande avsnitt om biologiska faktorer respektive psykologiska faktorer.

Den ekonomiska cykeln f?r en problemspelare

Men innan vi belyser orsakerna, ska vi kika p? vilket inflytande problematiska spelvanor har p? finansiellt v?lbefinnande. F?ljande allm?nt accepterade finansiella cykel f?r en problemspelare har tagits fram av dr. Henry Lesieur. Om du l?gger m?rke till n?gra av de omn?mnda tendenserna hos dig sj?lv, f?resl?r vi att du l?ser v?r artikel "Symptom och diagnos f?r problemspelande" f?r att s?kerst?lla att du inte sj?lv h?ller p? att utveckla potentiellt skadliga vanor.

Det ?r viktigt att notera att den h?r ekonomiska cykeln kallas f?r just en "cykel" av en anledning. Den kan ocks? betraktas som en spiral som upprepar sig sj?lv f?r evigt, men d?r varje upprepning f?rs?tter den drabbade spelaren i en allt v?rre livssituation tills han eller hon slutligen n?r absoluta botten. Cykeln kan emellertid brytas, helst genom att den drabbade personen sj?lv s?ker hj?lp f?r sitt spelberoende. Om beroendet inte behandlas p? ett l?mpligt och skyndsamt s?tt, kan det leda till en of?rm?ga att spela mer p? grund av f?rlust av disponibel inkomst, eller i v?rsta fall d?den.

1. ?verfl?det av ekonomiska medel som en "m?jligg?rare"

I b?rjan har spelaren tillr?ckligt med pengar f?r att h?nge sig ?t spel s? mycket som han eller hon vill. En spelares insatser tenderar att vara som h?gst i det h?r l?get. Det h?r ?r s?rskilt farligt f?r personer som har byggt upp ett "motst?nd" mot l?gre insatser och inte l?ngre uppn?r samma k?nsla av sp?nning av att spela med dem. En person som lider av en allvarlig form av spelberoende kan enkelt br?nna igenom merparten av sin m?natliga disponibla inkomst p? n?gra f? dagar, ibland till och med timmar, medan han eller hon jagar n?sta "kick".

2. Minskningen av medel som en "h?mmare"

F?rr eller senare b?rjar problemspelaren att f? ont om pengar, ?ven om han eller hon inte ?r helt pank ?n. I det h?r steget av cykeln ?r k?nslor av ?ngest, sorg och melankoli v?ldigt vanliga. Konceptet med att "jaga sina f?rluster" visar ocks? sitt fula tryne i det h?r l?get. Spelare med ett beroende kan k?nna sig tvungna att vinna tillbaka sina f?rluster, men det ?r extremt osannolikt att det g?r v?gen och resulterar vanligen i att de f?rlorar ?nnu mer pengar.

3. Brist p? ekonomiska resurser som en k?lla till skuld och existentiell n?d

Den h?r delen av cykeln intr?ffar n?r den beroende spelarens pengar ?r helt slut. K?nslor av ?ngest och melankoli g?r f?rst?eligt ?ver i fullst?ndig desperation och ibland ?ven depression. Beroende p? hur allvarligt spelberoendet ?r och spelarens viljestyrka, finns en m?jlighet att spelaren helt kan sluta spela under en begr?nsad tid. Det kan dock bli ytterst sv?rt d? spelare med riktigt allvarliga spelproblem till och med kan uppleva abstinens n?r de inte spelar precis som om de skulle lida av ett substansberoende.

Cykeln avslutas och nollst?lls n?r spelaren kommer ?ver mer pengar. Dessa pengar kan komma fr?n helt olika k?llor, varav den minst skadliga ?r l?neutbetalningar, men ocks?, vilket ger ?kade sk?l till oro, via l?n fr?n familjemedlemmar, l?n fr?n v?nner, banker, l?nehajar eller via n?gon form av olaglig verksamhet.

Vad orsakar och uppr?tth?ller ett spelberoende?

N?r det handlar om beroenden, ?r det viktigt att f?rst? att de aldrig orsakas av bara en enda faktor. Beroenden ?r en kombination av sammanh?ngande faktorer som skapar ett komplicerat samspel mellan triggers, tv?ng och beg?r, vilket resulterar i det problematiska beteendet. Dessa faktorer kan delas upp efter ursprung i f?ljande grupper: biologi, psykologi, socialt och spirituellt inflytande. Detta koncept ?r ?ven k?nt som den biopsykosociala modellen f?r missbruk.

N?r det g?ller spelberoende ska vi fokusera p? de f?rsta tv? typerna av faktorer: den biologiska och den psykologiska. Dessa st?ds av konkreta bevis och kan beskyllas f?r merparten av alla fall av spelberoende. Genom att lyfta p? skynket f?r n?gra av bakgrundskoncepten f?r den h?r sjukdomen, vill vi bryta ned och problematisera gamla missuppfattningar och f?ra in ett st?rre element av f?rst?else och medk?nsla i debatten.

Biologiska faktorer

Vissa har definierat beroende som en "kronisk hj?rnsjukdom". Men den h?r definitionen ?r en smula f?r enkel. F?r en problemspelare kan det ocks? verka som att det inte g?r att g?ra n?got ?t beroendet eftersom han eller hon ?r "sjuk". Det h?r ?r givetvis helt upp?t v?ggarna fel. Men med det sagt ger den h?r definitionen oss ?nd? flera intressanta insikter.

F?r det f?rsta baseras cirka 50 % av ett beroende p? personlig biologi. F?r det andra bygger f?rest?llningen om att m?nniskor blir beroende av substanser och aktiviteter tekniskt sett p? en villfarelse. I sj?lva verket blir m?nniskor beroende av de kemikalier som deras hj?rnor uts?ndrar som svar p? stimuli utifr?n. F?r det tredje ?r m?nniskor med sunda hj?rnor mer ben?gna att utveckla ett beroende. M?nniskans hj?rna ?r "programmerad" till att tvinga oss att upprepa angen?ma aktiviteter och upplevelser. Det ?r handlingar som hj?lper oss att ?verleva, som att ?ta, dricka och f?r?ka oss. Experter inom psykologi och biologi kallar dessa handlingar f?r "motiverade beteenden".

Hj?rnan kan emellertid anpassa sig efter nya stimulanser och b?rja utv?rdera dem som lika viktiga, om inte viktigare, ?n de som n?mndes ovan. Det h?r ?r den biologiska process genom vilken en m?nniska utvecklar ett beroende. I takt med att beroendet utvecklas, p?verkas hj?rnan ytterligare och leder ?ven till fysiska f?r?ndringar i dess uppbyggnad. Sammantaget finns det sex "huvudskurkar" i den h?r processen.

Tre delar av hj?rnan:

• Cerebral cortex (hj?rnbarken)
• Amygdala
• Hypotalamus

Tre signalsubstanser i hj?rnan:

• Serotonin
• Dopamin
• Noradrenalin

Cerebral cortex (hj?rnbarken)

F?r?ndringar i hj?rnbarken leder till nedsatt beslutsf?rm?ga och en ?kande tendens till impulsivitet och tv?ngsm?ssigt beteende. Dessa f?r?ndringar ?r den bakomliggande orsaken till att personer med ett beroende kan ha sv?righeter med att fatta kloka och sunda beslut. De kan ist?llet p? ren impuls besluta sig f?r att agera p? riskabla och oh?lsosamma s?tt.

Amygdala

Amygdalan ?r kopplad till minnen och k?nslor. Positiva och negativa minnen skapar associationer som hj?lper hj?rnan att f?rutse vad som v?ntar. Som exempel kan vi ta en spelare som spelar varje onsdag efter jobbet och tar n?got att ?ta p? sin favoritrestaurang. Den h?r spelarens hj?rna f?rv?ntar sig att det h?r beteendet ska ?terupprepas varje vecka och en vana tar form.

Men om spelaren beslutar sig f?r att sluta spela och forts?tter att upprepa sina rutiner minus spelandet, kommer han eller hon att uppleva abstinenssymptom eftersom hj?rnan f?rv?ntar sig en ?kning av bra k?nslor. Det h?r ?r sk?let till att spelande s? sm?ningom kan f? en person att ?terfalla om rutinerna och vanorna som f?rknippas med det inte avbryts ocks?.

Hypotalamus

Hypotalamus ?r n?ra f?rknippad med v?r f?rm?ga att hantera stress. M?nga spelare, b?de de med problem och de utan, anv?nder spelande som en strategi f?r att undfly stressiga situationer. Dessv?rre minskar ett beroende f?rm?gan att p? ett effektivt s?tt s?nka stressniv?erna. Det h?r l?gger grunden f?r en ond spiral d?r en beroende spelare s?ker sig till spelandet f?r att hantera sin stress. ?verdrivet spelande tenderar att kasta in spelare i sv?ra situationer, vilket i sin tur leder till ytterligare stress. Men om spelvanorna avbryts orsakar efterf?ljande abstinens ?nnu mer stress.

Serotonin

Serotonin anses, i motsats till dopamin, vara det "sanna lyckopillret". L?ga serotoninniv?er orsakar melankoli och till och med depression. M?nniskor som lider av ett beroende verkar vara s?rskilt ben?gna att f? hum?rsv?ngningar. Serotonin ?r ocks? knutet till motivation och motiverade beteenden (t.ex. ?tande, drickande osv.). Problemspelare tycks visa avvikelser i fl?den och niv?er av serotonin, vilket kan orsaka problem med motiverade beteenden (t.ex. strunta i middagen och sitta uppe hela natten f?r att spela ?nnu mer).

Intressant nog har serotonin ocks? kopplats till att "jaga sina f?rluster", en tendens som kan hittas ?verallt i v?rlden hos alla typer av spelare. Serotonin och dopamin verkar g?ra spelare mindre k?nsliga f?r "det tr?kiga" i att f?rlora. Efter att ha drabbats av en f?rlustsvit, slutar den genomsnittliga personen att spela i ren avsky. En spelare som d?remot har blivit k?nslom?ssigt avtrubbad och inte reagerar p? de negativa k?nslorna kopplade till att f?rlora pengar, kommer att forts?tta jaga mycket l?ngre.

Dopamin

Dopamin ?r v?ldigt n?ra kopplat till processer associerade med amygdala-delen av hj?rnan. Tv?rtemot vad m?nga tror, ?r dopamin inget "lyckopiller" utan styr v?ra hj?rnors bel?ningssystem. Genomf?randet av en handling som bed?ms vara "?nskv?rd" fris?tter dopamin. Denna ?kning av kemikalier upplevs ofta som ett h?rligt rus, vilket ?r anledningen till att m?nniskor k?nner sig tvungna att upprepa det h?r beteendet. Vid spel har b?de "vanliga" spelare och problemspelare visat sig ha h?gre dopaminniv?er ?n normalt.

Noradrenalin

Noradrenalin ?r en signalsubstans som f?rbereder och motiverar kroppen och hj?rnan f?r handling. Det ?kar din vakenhet, koncentration och energi, fr?mjar vaksamhet och hj?lper till med lagring och senare ?terkallande av minnen. Det orsakar ocks? rastl?shet och stress. Naturligtvis upplevs de h?gsta niv?erna i farliga situationer, n?r v?ra flykt- och kampinstinkter aktiveras.

S?v?l spelare med som utan problem tycks intressant nog uppleva h?gre niv?er av noradrenalin n?r de spelar. Det h?r kan vara anledningen till att s? m?nga spelare blir helt uppslukade och f?rlorar sig sj?lva n?r de spelar casinospel. Den h?r signalsubstansen har dessutom kunnat kopplas till ?terfall, bel?nings-sentisitering (d.v.s. n?r en person reagerar starkare och starkare p? samma stimuli), uppm?rksamhet och sp?nningslystnad.

Psykologiska faktorer

Som redan n?mnts ?r ett beroende ett komplext system av sammanh?ngande faktorer, den s.k. biopsykosociala modellen f?r missbruk. Men det h?r kaninh?let g?r djupare. Varje faktor har sina egna underliggande faktorer och strategier. Det h?r g?ller ?ven de psykologiska aspekterna av ett beroende.

Specialister inom det h?r f?ltet har f?rs?kt att hitta en enskild psykologisk teori som kan f?rklara spelberoende p? ett enkelt och tydligt s?tt, men har ?n s? l?nge misslyckats. Den b?sta och mest accepterade teorin ?r en "integrerad modell" som lagts fram av beroendepsykologerna Blaszczynski och Nower.

Den integrerade modellen godtar till?mpliga sanningar fr?n flera skilda psykologiska teorier (l?rande, kognition, beroende, personlighet och psykoanalys) och l?nkar samman dem f?r att skapa en ?vergripande teori i ?mnet. I det h?r fallet delar Blazczynski och Nower upp problemspelare i tre olika kategorier baserat p? det potentiella resonemanget bakom deras beroende:

• Emotionellt s?rbara spelare
• Beteendem?ssigt betingande spelare
• Impulsiva, biologiskt motiverade spelare

Teorin accepterar att alla problemspelare uppvisar snarlika symptom av oh?lsosamma vanor, men att det huvudsakliga ursprunget till dessa tendenser ?r v?ldigt olika. Icke desto mindre betonar forskare att flera olika aspekter, som milj?faktorer, spelarens upplevelse av sp?nning, betingning (l?randeprocesser som f?r en person att reagera p? n?got p? ett specifikt s?tt, som starka beg?r att spela p? en spelautomat s? snart musiken fr?n den h?rs), och kognitiva st?rningar (illusioner), f?rekommer i samtliga tre kategorier.

Emotionellt s?rbara spelare

Emotionellt s?rbara spelare spelar f?r att fly fr?n verkligheten och f? en paus fr?n allt negativt i sina liv. Den h?r typen av tv?ngsm?ssiga spelare ?r vanligen emotionellt st?rda, har d?lig f?rm?ga att klara av vardagen, ?r socialt isolerade och lider av l?g sj?lvk?nsla. Det b?sta s?ttet att hj?lpa dem ?r genom r?dgivning och behandling av underliggande emotionella problem, s?v?l som att hj?lpa dem skapa sundare s?tt att hantera vardagen p?.

Beteendem?ssigt betingande spelare

Den h?r typen av spelare ?r fast i sina behov och beteenden. De ?r v?ldigt k?nsliga f?r triggers i omgivningen och tenderar att upprepa samma serie av handlingar. R?dgivande samtal med utbildade specialister ?r vanligen det b?sta s?ttet att bryta de h?r beteendem?nstren.

Den impulsiva, biologiskt motiverade spelaren

Den h?r gruppen spelare ?r offer f?r sina biologiska f?ruts?ttningar. Genetiska och neurokemiska faktorer resulterar i ett n?ra nog konstant behov av stimulering och impulsiva handlingar. Medicinering tillsammans med terapi kan hj?lpa dessa spelare att sluta vara slavar under sina kroppar och hj?lpa dem att fatta sina egna beslut.

Hur speldesign bidrar till spelberoende

Casinon har i allm?nhet v?ldigt tydliga m?ls?ttningar. M?let f?r alla casinon, s?v?l fysiska som onlinebaserade, ?r att f? spelare att forts?tta spela och g?ra av med s? mycket pengar som m?jligt. Det b?sta ?r om spelare l?mnar casinot med en bra k?nsla och vill g?ra om samma sak igen. Det h?r ?r k?nt som "p?skyndande av spelproduktivitet". I sj?lva verket handlar det h?r om att "?ka antalet satsningar som g?rs av en spelare under en viss tid".

Fysiska casinon har en tydlig f?rdel gentemot sina motsvarigheter online. Tack vare att spelare ?r fysiskt n?rvarande har casinot fler olika s?tt att p?verka dem p?, genom exempelvis personalen, lokalplanering och inredning. Men onlinecasinon har ocks? speciella tekniker f?r att ta sig in i huvudet p? dig.

Nu ska vi kika n?rmare p? och diskutera olika tekniker som spelutvecklare anv?nder sig av f?r att f? oss klistrade vid v?ra mobil- och datorsk?rmar medan v?ra surt f?rv?rvade slantar s?tts i rullning.

1) Tokenisering

Tokenisering ?r n?r du v?xlar in valuta mot n?got annat som representerar den. Vi kan ta vanliga pokermarker som ett exempel. Den h?r tekniken anv?nds p? m?nga onlinecasinon och de flesta fysiska casinon eftersom de skapar en form av "mental distans" till att f?rst? markernas riktiga v?rde. Det h?r g?r det mycket enklare att satsa och spendera dina marker utan att reflektera ?ver hur mycket pengar du faktiskt g?r av med.

2) Spelifiering

Precis som namnet antyder h?mtar spelifieringstekniker sin inspiration fr?n hasardspelandets yngre kusin, tv-spel. Spelifiering kan ta sig en m?ngd olika uttryck och former. En del onlinecasinon har resultattavlor f?r att motivera spelare att t?vla om topplaceringar, ta st?rre risker och spela ?nnu mer. Andra tekniker inkluderar mer skicklighetsbaserade spel som skapar en k?nsla av att vara en expert f?r att p? s? s?tt ?ka k?nslan av prestation och tillfredsst?llelse.

3) Enkel ?tkomst till olika spelm?jligheter

Konceptet ?r ganska enkelt. Helst ska en spelare ha enkel ?tkomst till m?nga olika spel och speltyper utan att beh?va klicka p? en annan flik eller webbplats. M?nniskor blir naturligt bekv?ma, n?stan lata, d?r till och med en liten ol?genhet, som att klicka p? en annan sida kan g?ra dem mindre ben?gna att forts?tta spela.

4) Bel?ningsos?kerhet

Den h?r tekniken, ?ven k?nd som "periodiskt intervall med os?kra variabler", utvecklades baserat p? teorier utvecklade av B.F. Skinner (den ber?mda skaparen av Skinner-boxen, vilken han till och med j?mf?rde med en spelautomat). Hans forskning visade att m?nniskor upplever starkare reaktioner n?r de ?r os?kra p? huruvida de ska vinna eller inte. Det skapar sp?nning att v?nta p? resultatet, och sp?nningen sl?pper inte f?rr?n de ser det.

Senare ins?g spelbranschen att de kunde motivera spelare att spela mer och snabbare genom att de ?r n?ra att vinna ofta samt vinner mindre vinster. En person som k?nner sig v?ldigt n?ra den d?r "storvinsten" ?r mycket mindre ben?gen att sluta spela.

5) F?rluster maskerade som vinster

F?rluster maskerade som vinster, ?ven k?nda som "falska vinster", ?r vanligast i spelautomater med ett stort antal vinstlinjer eller s?tt att vinna p?. M?nga spelautomater har 25, 50 eller till och med hundratals eller tusentals vinstlinjer, vilket g?r det mer troligt att landa en "vinnande" kombination.

Psykologin bakom det h?r konceptet ?r att du kommer att vinna oftare eftersom det finns fler m?jligheter att vinna. Spelare vill givetvis vinna hela tiden. Du satsar d?rf?r mer och forts?tter att spela eftersom det k?nns som om du tj?nar pengar. Men vinsterna du f?r p? de h?r spelautomaterna ?r ofta l?gre ?n dina insatser. Casinot forts?tter att ta alla dina pengar, men g?r det s? l?ngsamt att du aldrig inser det.

6) Audiovisuell positiv f?rst?rkning

Starka f?ngslande ljus och h?ga skarpa ljudeffekter har varit en oskiljbar del av spelande s? l?nge de flesta av oss kan minnas. Men det ?r inte m?nga som inser att de ?r designade f?r att beh?lla din uppm?rksamhet efter att de har f?ngat den.

Det ?r ?verraskande stor tankeverksamhet bakom att skapa en passande audiovisuell upplevelse. Ljudet beh?ver bara vara h?gt nog f?r att dr?nka dina omgivningar, men inte s? h?gt att de blir distraherande. Det m?ste motsvara de saker som h?nder framf?r dig p? sk?rmen. Det h?r ger spelare en k?nsla av att deras handlingar har betydelse och att de direkt p?verkar spelet p? n?got s?tt. Detsamma g?ller bildspr?ket p? sk?rmen. Det m?ste vara ljust och i?gonfallande, men p? en niv? som inte st?r spelupplevelsen. Bara n?got att titta p? medan du blir uppslukad av spelet...

7) Zon-framkallande funktioner

N?r vi diskuterade vad som orsakar och uppr?tth?ller spelberoende, n?mnde vi att beroende ofta ?r en hanteringsmekanism som slagit bakut n?r den anv?nds f?r att fly fr?n negativa k?nslor. "Zonen", f?rst definierad av Natasha Schüll, ?r en nyckel till att f?rst? det h?r beteendet.

"Zonen", ?ven k?nd som "gambler’s high", ?r ett sinnestillst?nd under vilket spelare blir helt uppslukade av spelet. De f?rlorar tidsuppfattningen och spelar ibland i timmar innan n?got distraherar dem och bryter deras "trans".

Vi har redan avhandlat tv? huvudkomponenter som f?r spelare att glida in i zonen: ljudeffekter och bildspr?k. Men det finns en tredje aspekt som spelutvecklare b?r t?nka p? n?r de skapar spel att fastna i. Spelhastigheten ?r den allra viktigaste aspekten. Om spelupplevelsen ?r f?r l?ngsam, blir spelare uttr?kade. Om den ?r f?r snabb, blir spelare frustrerade. Spelutvecklare har d?rf?r b?rjat programmera sina spel f?r att anpassa sig till den hastighet som spelare f?redrar.

Det finns emellertid en funktion som helt g?r sig av med dessa ?verv?ganden. Autospel ?r inget nytt fenomen p? spelmarknaden. Det ?r en funktion som blivit en s? integrerad del av spelkulturen att ingen l?ngre h?jer p? ?gonbrynen ?t den. Men vad m?nniskor inte inser ?r att autospel under vissa omst?ndigheter kan vara ganska farligt. N?r du v?l har tryckt p? autospel beh?ver du inte ens spela l?ngre. Spelet spelar sig sj?lv och, n?r det g?r det, ?r det inte s?kert att du inser hur l?nge du har spelat eller ens hur mycket pengar du har spenderat.

Slutsats

Spelberoende ?r mycket mer komplicerat ?n m?nga vill medge. Kombinationen av biologiska och psykologiska faktorer skapar en besv?rlig motst?ndare att k?mpa mot. Om du misst?nker att du sj?lv eller n?gon i din n?rhet l?per risk att bli beroende, rekommenderar vi starkt v?r artikel om symptom och diagnos f?r problemspelande. Om du k?nner n?gon som redan k?mpar med d?liga spelvanor, s? rekommendera g?rna v?r artikel "Hur man behandlar och ?vervinner ett spelberoende" eller v?r lista ?ver hj?lpcenter f?r problemspelande.